Betonreds historia och definition
Betonred, eller betongrening som den också kallas, har funnits i över 100 år sedan första gången en ny metod för att rengöra och polera betongytor utvecklades. Metoden består i att använda ett speciellt tvättmedel, vanligtvis i form av en lösningsmedel baserad på alkohol eller vatten, tillsammans med en borst eller annan rengörande apparat för att ta bort föroreningar och skador från betongytor. Idag är betonred ett standardiserat moment i bygg- och anläggningsprocessen och används över hela världen.
Hur fungerar betonreds process?
Betonreds process kan delas in i två huvudsteg: förberedelse och Betonred behandling. Förberedelsen börjar med att rengöra ytan från eventuella lösföremål eller smuts. Därefter appliceras ett speciellt tvättmedel över ytan, vanligtvis med hjälp av en sprutflaska eller borste för att täcka hela ytan jämnt.
Efter några minuter, beroende på typen av beton och föroreningarna, börjar tvättmedlet att ta sig in i porerna och rengöra dem. Detta kan observeras som ett fönsterviskande eller en gråsvart glans på ytan. Behandlingen är nu klar och det återstår bara för byggledaren att torka av ytan med vatten.
Betonreds typer och varianter
Idag finns det flera olika metoder för betonrengöring som kan användas, beroende på typen av betong och föroreningarna. Vanligtvis kan man dela in metoderna i två huvudgrupper: mekaniska rengöringsmetoder och kemiska rengöringsmetoder.
Mekaniska metoder inkluderar traditionell borstning med hårtuva eller stenborste, samt användningen av ultraljudrengöring (Ultrasonic) eller laserrengöring. Dessa metoder fungerar genom att fysiskt ta bort skador och föroreningar från betongytor.
Kemiska metoder däremot består i att behandla ytan med ett speciellt lösningsmedel som påverkar porerna och rengör dem. Dessa metoder är ofta mer effektiva för tungt besatta eller känsliga områden, men kan också leda till kemiska skador under lång varaktighet.
Betonreds juridik och reglering
I Sverige råder ingen formell lagstiftning som specifikt reglerar användningen av betonred. Dock är det viktigt för byggledare att uppfylla de krav på arbetsmiljö och arbetsförfarande som finns i Arbetsmiljölagen (1977:1160).
Enligt dessa bestämmelser ska alltid en rimlig ansträngning göras för att undvika föroreningar eller skador under byggnadsprocessen. Det innebär bland annat krav på rutiner och procedurer för hantering av kemikalier och rengöringsprodukter, samt för åtgärder vid upptäckt av misstänkta föroreningar.
För- och nackdelar med betonred
Eftersom det finns så många metoder att välja mellan är svårigheten i valet ofta beroende på den specifika situationen. Mekaniska rengöringsmetoder som borstning eller stenborste har fördelarna att de kan användas direkt efter byggnadsprocessen och kräver inget kemiskt lösningsmedel.
På andra hand är mekaniska metoder tidskrävande, fysiskt ansträngande för personalen, samt riskerar skada ytan om man inte använder rätt borrskruvar eller borstar. Kemiska rengöringsmetoder däremot kan ta bort föroreningar på ett mer effektivt sätt men kräver noggrann rutin och hantering för att undvika kemiska skador.
Betonreds tekniska egenskaper
I princip alla metoder för betonrengöring är möjliga att utföra oavsett om man har en sten eller golvskruvar. Dock rekommenderas alltid att använda ett speciellt tvättmedel, vanligtvis i form av vatten eller alkoholhaltigt lösningsmedel.
En viktig aspekt är det faktum att beton kan vara känslig för olika rengöringsprodukter och kemikalier. Det är därför väldigt viktigt att göra en grundlig analys av ytan innan man väljer en metod eller produkt för att undvika oavsiktna skador.
Betonreds tekniska egenskaper
Det finns flera metoder som kan användas i kombination med varandra. Till exempel kan borstning följas upp med ultraljudrengöring (Ultrasonic) eller laserrengöring för att ytterligare optimalisera rengöringsresultatet.
Även kemiska produkter, såsom tvättsvampar och kemiska pulver, används ofta i kombination. Dessa är vanligtvis lösningsmedel som vid tillämpning tar sig in i porerna för att ta bort skador eller föroreningar från ytan.
Framtidens utveckling
Hela branschen verkar nu ha en ljus framtid, med en ökad fokus på miljövänliga produkter och metoder. Flertalet av nyaste kemiska rengöringsprodukter har designats för att vara mer koldioxidneutrala och minska vatten- respektive kemikalieavskilning.
Alltmer stora byggherrar börjar nu också införa miljösäkrade produkter på arbetsplatsen, bland annat genom introducerandet av den nya standarden ISO 5001 (2015) för betongrengöring. Detta innebär att kundens miljöintresse alltmer kommersiellt och politiskt står i fokus.
Sammanfattning
I dag är det en vanlig praxis bland byggledarna, men man kan fråga sig om vad egentligen ligger bakom den komplexa betonred-proceduren. När jag besökte källorna för att fördjupa mig i ämnet upptäckte jag att de varken fanns dokumenterade eller på något sätt dokumenterbara.
I ett antal fall hittade jag dock referenser som talade om en metod med flera metoder och produkter, vanligtvis mekaniska rengöringsmetoder och kemikalier. Den slutsatsen kan alltså dras att den komplexa proceduren på det stora hela inte bara beror på en enda produkt eller produktgrupp utan snarare ett antal kombinationer av dessa.
När ska jag använda betonred?
Om man har ett förorenat yta eller vill ta bort skador kan du vara säker på att använda någon av de många produkter och metoder som erbjuds. Men tänk också över vilken typ av produkt du vill välja – om det är en kemisk rengöringsmedel, ett mekaniskt medel eller kanske både dessa.
Oavsett din valda metod för att behandla ditt förorenat yta är jag säker på att allt kommer i ordning och att er arbetsplats hamnar mer på rak fot.